Fakta om PFAS i dricksvatten

Foto på Mälaren, Görvälnverket i bakgrunden

Dricksvattnet som Norrvatten producerar ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS. Nivån kommer dock troligen att sänkas efter en ny bedömning från den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, i september 2020. Det betyder att det är oerhört viktigt att fortsätta skydda Mälaren och grundvattentäkterna från PFAS-föroreningar.

PFAS är syntetiskt framställda kemikalier. PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle på grund av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. PFAS-föroreningar finns i miljön. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. 

Skärpt bedömning

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, fastställde i september 2020 en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen människor kan få i sig utan risk för hälsan. Det nya fastslagna värdet är 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka, och gäller för fyra olika PFAS-ämnen tillsammans.

Under hösten 2020 kommer EU:s dricksvattendirektiv att fastställas. Direktivet är juridiskt bindande för alla medlemsländer och omfattar bland annat ett gränsvärde för PFAS: 100 nanogram per liter för summan av 20 stycken PFAS-ämnen. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att alla medlemsländer får införa skarpare regler men de får inte överskrida gränsvärdena.

Detta innebär att Livsmedelsverket väntas se över sin åtgärdsgräns för PFAS-ämnen i dricksvatten. Livsmedelsverkets kommande gränser för PFAS-ämnen i dricksvatten i Sverige kommer att grunda sig på EFSAS:s bedömning, EU:s dricksvattendirektiv och den egna pågående kartläggningen av kommunernas dricksvatten.

Livsmedelsverkets åtgärdsgräns är idag 90 nanogram per liter vatten. Dagens åtgärdsgräns är alltså inte ett gränsvärde för veckointag per kilo kroppsvikt, utan är en summa för 11 PFAS-ämnen per liter vatten. Det är idag inte klart vilket gränsvärde som kommer gälla i Sverige i framtiden.

Låga halter

Norrvatten mäter sedan 2010 halten av PFAS. Provsvaren visar att halterna av PFAS i råvattnet från Mälaren är mycket låga. Dricksvattnet som Norrvatten producerar ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS.

Den senaste mätningen visade 13 nanogram per liter vatten för summan av 11 stycken PFAS-ämnen. Vid samma tillfälle var halten för PFOS 2,5 nanogram per liter och för PFOA 1,3 nanogram per liter.

Skydda Mälaren och grundvattnet

Norrvatten bevakar frågan om ändrade gränsvärden för PFAS och har sedan flera år tillbaka forskningsprojekt som testar nya reningsmetoder för att ge underlag till beslut om en framtida utbyggd rening. Det tar lång tid och är kostsamt att införa nya reningssteg.

Frågan om PFAS-ämnen i mat och dryck handlar därför framförallt om att de släpper ut PFAS-ämnen i miljön måste ta sitt ansvar. Norrvatten ser allvarligt på att Mälaren förorenas och arbetar sedan länge för att skydda vattentäkten och stoppa utsläpp till Mälaren. Till exempel för Norrvatten dialog med räddningstjänsten och kommuner för att begränsa spridning av brandskum från nya bränder. Inom ramen för Norra Stockholmsåsens grundvattenråd arbetar Norrvatten också för att skydda grundvattnet i norra Stockholmsåsen mot föroreningar.

PFAS i grundvatten

Norrvatten har Mälaren som huvudvattentäkt och hämtar sitt råvatten där. Norrvatten har även sju grundvattenverk som kan användas som reservvatten, vid enstaka tillfällen under kortare perioder, om det är problem med den ordinarie dricksvattenproduktionen. Fyra av dessa grundvattenverk ligger längs norra Stockholmsåsen och vattnet från av dessa grundvattenverk innehåller varierande halter av PFAS. Högst är halten vid grundvattenverket i Hammarby, Upplands Väsby kommun, där grundvattnet innehåller cirka 80 nanogram per liter och lägst är det i vid Märsta grundvattenverk där vattnet innehåller mellan 3 och 4,5 nanogram per liter. På vissa platser längs Stockholmsåsen finns dock betydligt högre halter av PFAS än vid Norrvattens grundvattentäkter.

Om PFAS-ämnen

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för tusentals kemiska ämnen som är framställda av människan. Ämnena har förorenat grundvattnet på flera platser i Sverige och i andra länder. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.

PFAS-ämnen har många olika användningsområden i vårt samhälle som en följd av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för PFAS-ämnen. PFAS-ämnen används även i bland annat golvvax, skidvalla, brandsläckningsskum, färg, teflon, snabbmatskartonger, bakplåtspapper, smink och bullformar.

PFOS och PFOA

De två vanligaste PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. PFOS (perfluorooktansulfonat) har använts i mer än 50 år på grund av dess vatten,- fett och smutsavvisande egenskaper. PFOS är svårnedbrytbart. Ämnet ökar högre upp i näringskedjan och högst halter påvisas i fisk och fiskätande fåglar och djur. I höga halter kan ämnet på sikt orsaka bland annat leverskador. Nya regler för PFOS trädde i kraft 2008, som innebär förbud att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS. PFOA har begränsats i EU från juni 2020 och i december 2020 införs ett globalt förbud för PFOA efter ett beslut i FN. 

Exempel på konsumentprodukter där PFAS kan finnas:

  • Bakformar
  • Bakpapper
  • Bilvax
  • Bilklädsel
  • Bordsdukar
  • Brandsläckningsskum
  • Cupcake-formar
  • Fotomaterial
  • Fritidskläder
  • Färg till skrivare
  • Golvpolish
  • Impregnering av glas, plast
  • Insektsmedel
  • Kartong
  • Kosmetika
  • Mattor
  • Paraplyer
  • Pizzakartonger
  • Popcorn-papper
  • Skidvalla
  • Smarttelefoner (smutsavvisande ytbehandling)
  • Smörjmedel
  • Spolglans för diskmaskiner
  • Tandtråd
  • Tält
  • Väskor
  • Ytbehandlings/beläggningsmaterial

Länkar

Livsmedelsverket om PFAS

Så här skriver branschorganisationen Svenskt Vatten om ämnet.

Så här undviker du PFAS i din vardag - tips från Naturskyddsföreningen.

Kemikalieinspektionens guide om PFAS

 

 

 

Dela sidan