Historia

Norrvatten bildades redan 1926. Tre år senare, 1929, invigdes förbundets vattenverk, Görvälnverket. Vid starten fanns tre medlemmar i kommunalförbundet. Numera är 14 kommuner medlemmar.

I det moderna samhället är tillgången på rent vatten en närmast självklar sak. Så var det i allmänhet inte förr i tiden. Man kunde inte vara säker på att alltid ha vatten av acceptabel kvalitet på nära håll. Vattnet hämtades ur åar, bäckar, sjöar, ur grävda brunnar eller från naturliga källor. I de senare fallen var den tillgängliga vattentäkten ofta otillräcklig genom att den kunde sina vid torka. Vid dessa tillfällen måste det fria utnyttjandet av vattnet i tätorterna begränsas. Glesbygdens vattenförsörjning kan fortfarande vara svår att ordna på ett tillfredsställande sätt, till exempel i våra skärgårdsområden.

Tätortens försörjning med den livsnödvändiga vara som dricksvatten utgör är numera så välordnad att den enskilde förbrukarens bekymmer i stort sett har försvunnit. Försörjningsproblemet har i Stockholmstrakten accentuerats genom den starka befolkningstillväxten under 1900-talet.

I områden mellan Stockholm och Uppsala har kommunerna försökt lösa vattenfrågan genom att utnyttja de vattentillgångar som funnits tillgängliga i de vattenförande rullstensåsarna som löper genom området. Vattnet har i dessa fall ofta varit åtkomligt i närheten av förbrukningsorterna. Detta grundvatten är relativt hårt, men är i övrigt av så bra kvalitet att det som regel inte kräver någon behandling. I något undantagsfall har järn och manganhalterna varit besvärande höga och fordrat särskilda reningsåtgärder.

Grundvattenförekomsterna har alltså kvalitativt sett varit mycket goda. Men allt eftersom urbaniseringen har fortskridit har de tillgängliga vattenmängderna snart visat sig otillräckliga. Den ena kommunen efter den andra har därför varit tvungen att täcka sitt vattenbehov helt eller delvis med renat ytvatten.

Brist på vatten ledde till samarbete

Knappheten på grundvatten är den egentliga orsaken till att kommunerna började samarbeta kring vattenförsörjningen i regionen och som i dag ombesörjs av kommunalförbundet Norrvatten.

Ursprungligen bildades ett kommunalförbund mellan förortssamhällena Sundbyberg, Hagalund och Stocksund under 1920-talet. Dessa tätorter hade fram till denna tid fått sitt dricksvatten från brunnar i Järvaåsen, en utlöpare till Brunkebergsåsen, vilka anlagts omkring 1910. Efter ungefär tio år översteg emellertid vattenuppfordringen den naturliga grundvattentillrinningen med påföljd att grundvattennivån sjönk så kraftigt, att bräckt vatten strömmade in i brunnarna från den närbelägna Brunnsviken.

1926 – kommunalförbundet Norrvatten bildas

Kommunerna tvingades att överge sina grundvattentäkter och bildade ett kommunalförbund med uppgift ”att anlägga vattenledningsverk på lämplig plats i Mälaren samt att genom ledningar därifrån tillhandahålla vatten till Stockholms norra förorter med omnejd”. Den första förbundsordningen är daterad den 11 november 1926.

Platsen som valdes för vattenverket blev Skeftingeholmen, belägen cirka fem kilometer väster om Jakobsberg i Järfälla kommun. I slutet av 1920-talet anlades ett vattenverk, Görvälnverket. Efterhand som vattenbehovet ökade byggdes Görvälnverket ut med flera byggnader.

Görvälnverket som det såg ut 1937.

Bilden visar hur Görvälnverket såg ut 1937.

Utöver de första förbundsmedlemmarna behövde snart en rad andra kommuner inom området skaffa sig tillskott av renat ytvatten. År 1945 inträdde Danderyd och Täby i kommunalförbundet och 1948 blev Järfälla medlem.

Djursholm, som redan under 1920-talet hade deltagit i överläggningar inför förbundets bildande, anslöt sig först 1959. Året därpå var det dags för Sollentuna och Vallentuna att bli medlemmar. En hel grupp kommuner, bestående av Märsta, Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby inträdde 1964 som medlemmar i förbundet i samband med att en överenskommelse träffades om att anlägga en gemensam huvudledning för dessa kommuner. Knivsta kommun blev medlem 1969, ett medlemskap som 1971 överflyttades på Uppsala kommun i vilken Knivsta då uppgick. Vaxholm och Österåker blev medlemmar 1972. 2003 blev Knivsta egen kommun igen och Uppsalas medlemskap överflyttades till Knivsta kommun. 2009 tillkom den senaste kommunen, Norrtälje.

Dela sidan