Hur påverkar vattentorn och ledningar vattenkvaliteten?

Publicerad 13 november 2019

Norrvatten har för första gången anställt en industridoktorand som nu påbörjat uppdraget att undersöka hur distributionssystemet, det vill säga vattentorn och vattenledningar, påverkar dricksvattenkvaliteten. Forskningsprojektet, där flera aktörer i VA-branschen deltar, kommer att testa en analysmetod som kan fungera som varningssystem för att tidigt upptäcka tillväxt av bakterier.

Mikael Danielsson är forskarstudent i teknisk mikrobiologi vid Lunds Universitet och anställd hos Norrvatten som industridoktorand. Han kommer ägna de närmsta fyra åren åt att undersöka hur distributionssystemet påverkar kvaliteten på dricksvattnet hos abonnenterna. Forskningsprojektet kommer att analysera vattenkvalitet med hjälp av traditionella metoder men också med mer avancerad metodik.

Man står framför laboratorieinstrument. Foto.
Norrvattens industridoktorand Mikael Danielsson framför flödescytometern

Riktlinjer för dricksvattenproducenterna

En metod som kommer användas för att övervaka dricksvattendistributionen är flödescytometrisk analys. Flödescytometri är en teknik som undersöker celler i en vätska med hjälp av laserljus. Den bygger på att olika bakterier avger olika ljus. Projektet kommer bland annat resultera i riktlinjer för hur dricksvattenproducenterna kan behålla god dricksvattenkvalitet.

Först i Norden

Projektet kommer också mäta adenosintrifosfat, ATP, i dricksvatten. ATP är en energimolekyl som finns i alla levande celler. Att mäta ATP är intressant eftersom det finns en koppling mellan ATP-mängd och antalet bakterier. Försöken med ATP-analys kommer att ske i ett av Norrvattens vattentorn, Oxbergsreservoaren. Detta är, såvitt vi känner till, första gången som en dricksvattenproducent i Norden installerar online-mätning av ATP.

Genom att kombinera metoderna flödescytometri och ATP-analys går det att ta reda på antalet bakterier i en viss mängd vatten och den bakteriella aktiviteten. Förhoppningen är att de två metoderna ska kunna användas som ett varningssystem för att tidigt upptäcka tillväxt av bakterier. Fördelen jämfört med traditionella laboratorieanalyser är att dessa metoder ger automatiserade snabba resultat.

Mer om forskningsprojektet

Förutom Norrvatten deltar även Stockholm Vatten och Avfall, Sydvatten, VA SYD och VIVAB i projektet. Provtagning kommer att ske på vattenverken och vid utvalda platser i distributionsnätet i Stockholmsområdet, Skåne och Varberg.  Forskningsprojektet genomförs inom ramen för Svenskt Vatten utveckling. Företaget Promega Biotech är industripartner.

Dela sidan